Lördag 23 mars

Idag startar äntligen resan mot den amerikanska huvudstaden. Jag och Kristoffer sitter vid gaten till SK910 med start 12.25. Då får vi ett meddelande att planet är fullt till sista plats och för att inte överstiga startvikten, så kan de inte tanka fullt, utan måste mellanlanda på Island för att fylla mera bränsle. Känns som att vi kommer fram senare än beräknat.

Efter lite mer än två timmar ser vi Island och vi ser också vulkansprickan som glöder där nere. Planet landar på Keflavik och taxar in för att fylla bränsle. Vi sitter kvar i planet. Landskapet är kargt och platt. Inga träd inom synhåll i alla fall. Efter ca 1 tim lyfter vi på nytt. Vi landar på Dulles International Airport försenade ca 1 tim och 30 min, vilket innebär att vi hunnit bli ganska hungriga.

På flygplatsen får vi vänta ca 1 tim i en labyrint som så småningom leder fram till Immigration Services. Vi får lämna fingeravtryck, bli fotograferade och intervjuade om syftet med resan och om vi har tillräckligt med pengar med oss. Vårt besök ser inte ut att oroa tjänstemannen och vi får passera utan problem.

Därefter försöker vi hitta till Metron som skall ta oss in till Washington City. Det som ser ut som ett kort avstånd på kartan visar sig bli en promenad på kanske 500m.

Högerklicka på bilderna och välj Öppna bild i ny flik för att se den förstorad.

Framme på Metrostationen köper vi varsitt Smartrip kort som vi kan ladda med dollar och som vi sedan åker med varje dag i tunnelbanan.

På perrongen är vi lite fundersamma på vilken riktning vi skall åka, men vi får hjälp av några andra resenärer som visar att vi skall åka mot Largo. Efter ca 50 min på Silver Line är vi framme vid stationen Farragut West som är vår destination. Gatorna i Washington är breda och mycket blommor i rabatterna, som löper mellan körbana och gångbana. Hungriga som vi är, plockar vi upp en påse mat från MacDonalds för att stilla det akuta behovet.

Hotellet ligger nära Metrostationen, så efter en promenad på ca 5 min är vi framme vid Sonder the Quincy. Det är ett hotell utan reception, så vi har fått en kod för att ta oss in på egen hand. Det påminner lite om Air BnB boende. Ett trevligt rum med allt vi kan behöva. Vi gick till sängs 22.00 dvs 03.00 svensk tid. Jag sov inte särskilt bra, min stressnivå var hög och första natten i en ny säng brukar vara jobbig för mig.

Söndag 24 mars

Vaknade tidigt, men lite TV vid 4-tiden piggar upp. Vi har inte hittat något bra frukostställe i närheten av hotellet. Dessutom är det söndag, vilket minskar utbudet. Lösningen blir frukost på MacDonalds, faktiskt helt OK. De har hash browns, bacon och lite annat, som får ersätta min vanliga äggfrukost.

Det är bara 1 plusgrad så efter frukosten gick vi tillbaka till rummet, för att invänta lite högre temperaturer.

Vid 9-tiden gick vi till Vita huset och tog lite bilder. Vi bor ganska nära. Det tar ca 10 min till fots. Man får inte komma särskilt nära Bidens stuga. Det är välbevakat med höga staket och vakter. Gräsmattorna är välvårdade och körsbärsträd blommar i solskenet.

På eftermiddagen gick vi till National Mall, ett stort grönområde i centrala Washington D.C. som sträcker sig från Vita huset i norr, via Washingtonmonumentet till Jeffersonmonumentet vid Potomacfloden. I öst-västlig riktning sträcker sig National Mall från Lincolnmonumentet till Kapitolium. Kapitolium är sätet för USA:s kongress.

Mellan Washingtonmonumentet och Kapitolium finns flera museer som ingår i Smithsonian Institution, däribland Sculpture Garden, National Air and Space Museum, National Museum of African Art, National Museum of American History och National Museum of Natural History.

På em gick vi längs Madison Dr genom parken till Kapitolium. Vi kom vid rätt årstid för att se körsbärsträden i full blom. På söndagseftermiddagen var parken full av besökare där många ville föreviga blomningen på foto och video.

Längs vägen besökte vi National Museum of Natural History med stora dinosaurieskelett. Mycket välgjorda utställningar och många besökare.

Vi gick vidare till Lincoln Memorial i västra delen av parken. Det är ett nationellt minnesmärke byggt 1915–1922, ett marmortempel med en jättestaty till minne av president Abraham Lincoln.

Monumentet var platsen där Martin Luther Kings höll sitt berömda tal i samband med marschen till Washington för arbete och frihet den 28 augusti 1963. På 100-årsdagen för slaveriets avskaffande i USA yttrade han bland annat de berömda orden, ”I have a dream…”.

Därifrån är det inte så långt till WW II Memorial, som är ett nationellt minnesmärke, tillägnat amerikaner som tjänstgjorde i militären och även civila som deltog under andra världskriget.

Minnesmärket består av 56 granitpelare, som omger ett ovalt torg och en fontän. Pelarna är dekorerade med lagerkransar i brons, som representerar USA:s delstater och territorier, och ett par små triumfbågar för Atlanten och Stilla havet.

Det öppnades den 29 april 2004 och invigdes av president George W. Bush den 29 maj 2004. Mer än 4,6 miljoner människor besökte minnesmärket under 2018.

På hemvägen gick vi till Washingtonmonumentet, som är beläget öster om WW2 Memorial. Monumentet består av en 170 meter hög obelisk, invigd 21 februari 1885, med invändig trappa och hiss. Washingtonmonumentet är världens högsta murade torn.

Efter en ansträngande dag åt vi pizzaslice hos Andy’s Pizza vid Foggy Bottom.

Hemma igen på trötta ben efter 24km promenad

Måndag 25 mars

Idag är det dags att besöka ett av våra förutbestämda mål, Air and Space Museum.

Museet ingår i Smithsonian Institution och är beläget längs med National Mall i Washington. Det har världens största samling av historiska luft- och rymdfarkoster. Museet öppnade 1946 och har funnits i den nuvarande byggnaden sedan 1976. Varje år besöks det av miljontals flygintresserade.

Vi tog Metron till Smithsonian Station och promenerade längs med Independence Avenue till museet. Alla statliga museer har fritt inträde. Vissa kräver dock att man gör en bokning i förväg. Vi hade tid kl 10.00 och det var ganska mycket folk samlade utanför den stora byggnaden.

Inne i museet finns ett stort antal flygplan, mest historiska. Där finns bl.a. Wright Flyer I, byggt av Bröderna Wright och världens första fungerande motorflygplan. Premiärturen gjordes 17 december 1903 i Kill Devil Hills.

Där finns också Spirit of St. Louis, flygplanet som Charles Lindbergh 1927 flög ensam över Atlanten från New York till Paris.

Det finns mycket intressant att se om månen och månlandningar. Kapseln som John Glenn flög runt jorden i 1962, kommando- och servicemodulen Columbia från Apollo 11 och en kopia av månlandaren LM2.

Vi hade räknat med att få se Concorde och Rymdfärjan, men de fanns inte där. Av personalen fick vi veta att de objekten finns att se på Udvar-Hazy Center in Virginia. ”Dit kan ni komma ganska enkelt med Metro och buss”, sa den vänlige mannen i informationsdisken. Så vi bestämde oss för att åka dit nästa dag.

På eftermiddagen besökte vi Georgetown, som är ett slags Washingtons ”Gamla stan”. Det är en historisk stadsdel och ett kommersiellt distrikt i nordvästra Washington, beläget längs Potomacfloden. Staden grundades 1751 som en del av provinsen Maryland och fanns 40 år före grundandet av Washington. Så småningom införlivades staden med Washington.

På hemvägen stannade vi till på en indisk restaurang och åt en riktigt god, kryddig Chicken Tikka Masala innan vi återvände till hotellet

Tisdag 26 mars

Vaknade tidigt och slog på TV:n. På nyheterna berättade man att ett fartyg hade kolliderat med en bro i Baltimore. Min första tanke var att det är den bron vi skall åka tåg över mot New York. Efter en stund blir det dock klart att den raserade bron är en vägbro. Järnvägen går längre in i landet.

Efter frukost tog vi Silver Line Metro till Innovation Center där vi fortsatte med buss ca 15 min.

Steven F. Udvar-Hazy Center är ett annex till National Air and Space Museum, vilket ingår i Smithsonian Institution och är beläget i Chantilly, Virginia.

Museet, som ligger i anslutning till Washington Dulles International Airport, öppnade under 2003 efter en donation från den ungerskfödde miljardären Steven F. Udvar-Házy i oktober 1999 som även fått namnge anläggningen.

Huvudmuseet inne i Washington vid National Mall hade vid invigningen 1976 redan vuxit ur sin kostym och merparten av föremålen stod förrådsställda. År 1993 undertecknade USA:s president Bill Clinton en lag som påbjöd uppförandet av en sidoanläggning för National Air and Space Museum i anslutning till Washington Dulles International Airport. Uppförandet av just det museet, till skillnad från andra Smithsonian-museer, var dock helt beroende av privata donationer. Museet öppnade den 15 december 2003, 100 år efter Bröderna Wrights första motorflygning vid Kitty Hawk.

Här finns en betydligt större golvyta på 70 000 m2 som möjliggör utställning av fler skrymmande föremål i full skala. I museet finns även ett trafikledartorn med utsikt över den närbelägna Dulles International Airport.

Bland museets ca 200 objekt finns flera kända föremål t.ex. NASA:s rymdfärja Discovery (som var i tjänst från 1984 fram till 2011), bombplanet B-29 Superfortress ”Enola Gay”, som fällde atombomben över Hiroshima den 6 augusti 1945. samt ett av 20 tillverkade exemplar av passagerarplanet Concorde. Dessutom kan man se SR71 ”Black Bird”. Ett flygplan som kommit upp i svindlande 3500km/tim.

Där finns också ett stort antal militärflygplan från USA, Kina, Ryssland m fl länder. I byggnaden finns också en stor flygverkstad för renovering och underhåll av flygplanen.

Efter ett innehållsrikt besök åker vi tillbaka till Farragut West. Vilar lite på hotellet innan det är dags för nästa punkt på programmet, besök på International Spy Museum i National Mall.

Vi beställt biljetter till kl. 17.00, så vi åker Metro till Smithsonian Metro Station och promenerar några hundra meter till museet.

International Spy Museum är ett historiskt museum som dokumenterar spionagets hantverk och historia. Här finns den största samlingen av internationella spionverktyg till allmän beskådan.

Museet rymmer mer än 7 000 objekt varav cirka 1 000 finns utställda tillsammans med historiska fotografier, interaktiva utställningar, film och video.

Några av de intressanta föremålen är dessa:

• En japansk Enigma-maskin med fyra rotorer, byggd av Tyskland under andra världskriget för sin allierade, Japan, vilket gjorde det möjligt för tyska och japanska soldater att kommunicera säkert med varandra.
• Vrakdelar från Francis Gary Powers U-2-plan.
• En silverdollar från 1922 med självmordsnål som tillverkades av CIA för U-2-programmet. 
• En flaska med tungt vatten som producerats till minne av andra världskrigets Operation Gunnerside.
• En tryckplåt som användes i Operation Bernhard, en övning av Nazityskland för att förfalska brittiska sedlar.
• En kappa med knapphålskamera, skapad av KGB.
• En Steineck ABC armbandsurskamera (1949) från Tyskland. Klockan gjorde det möjligt för en agent att ta fotografier samtidigt som han eller hon låtsades kontrollera sin klocka.
• En läppstiftspistol som användes av KGB-agenter under kalla kriget
• En kopia av en övervakningskamera från första världskriget, som kunde fästas på en duva.
• Aston Martin DB5 som användes i filmen Goldfinger, den tredje delen i James Bond-filmserien.

På hemvägen tar vi ett par pizzaslices på Andy’s pizza i Foggy Bottom

Onsdag 27 mars

Efter frukost åker vi till Union station för att ta Amtrak-tåget till New York. Biljetterna har vi köpt online. Priset varierar mycket över dygnet och första billiga biljett är 09.35. Den kostar ca 750SEK. Avgångshallen påminner lite om en flygplats med olika gater till perrongerna. Vid den här tiden är det inte någon trängsel utan vi embarkerar tåget enkelt.

Vi gör ett fåtal stopp längs den ca 30 mil långa resan i

• Baltimore, MD – Penn Station (BAL)
• Aberdeen, MD (ABE)
• Wilmington, DE (WIL)
• Philadelphia, PA – William H Gray III 30th St. Sta. (PHL)
• Trenton, NJ (TRE)

Tåget känns bekvämt och efter 3 tim 20 min är vi framme i New York. Första intrycket när vi kommer ut från stationen är överväldigande med alla skyskrapor runt omkring. Mitt emot stationen ligger Madison Square Garden, New York Rangers hemmaarena.

New Yorks gatusystem gör det lätt hitta till hotellet. Det är bara att gå 8th Avenue norrut till 35th Street och sedan hus nummer 235. Där hälsas vi välkomna av trevlig personal och en rörlig dinosaurie.

Efter ett kortare besök på rummet beger vi oss mot Times Square med stora bildskärmar och mycket folk i rörelse.

Vi går vidare mot Central Park. På vägen dit passerar vi Trump Tower på 5th Avenue. Plötsligt dyker det upp en person i blå kavaj och röd slips, maskerad som D Trump. Han dirigerar trafiken och pratar med förbipasserande bilister. En märklig syn. Samtidigt sitter en Trump-motståndare på trottoaren och säjer anti-Trump-märken.

När man kommer in i Central Park får man nästan en känsla av att vara ute i skogen samtidigt som skyskrapor reser sig bakom träden. Här har många berömda konserter hållits och hålls fortfarande.

På hemvägen gick vi delvis på Broadway.

Torsdag 28 mars

Det är en regnig morgon när vi beger oss till Andrew’s Diners för att äta frukost. Det är en riktig restaurang med bordsservering och trevlig personal. Här kan man få det mesta som tillhör en bastant frukost.

Efter att ätit oss ordentligt mätta går vi för att utforska New Yorks Metro. Man köper ett kort som man kan ladda med USD och sen är det bara att åka. Det kostar 2.90USD inom hela Manhattan. Vi åker söderut till Chamber Street. Då kommer vi ganska nära WTC eller One World Center som det heter numera. Den nya byggnaden är 541 m hög och har 102 våningar och ligger på samma plats som ett av de raserade tornen. På platsen för det andra tornet finns ett djupt fyrkantigt hål i marken omgivet av en mur. På muren finns de omkomnas namn ingraverade på plåtar.

Vi fortsatte till färjeläget i södra änden av Manhattan där båten till frihetsgudinnan avgår, för att se hur vi ska förbereda morgondagens utflykt dit. Det visar sig vara ganska enkelt, köp biljett på nätet och ställ dig i kö för det är många som vill besöka fransmännens gåva till USA.

Vi gjorde sedan ett besök på Wall Street i finanskvarteren. En titt på NYSE (börsen) och ett besök vid tjuren nära Wall Street. Den här bronstjuren, officiellt heter den Charging Bull, lockar till sig massor av turister varje dag. De vill ta selfies med tjuren, och även röra vid nosen, horn och mer “privata delar” vilket ska bringa lycka.

Sedan tog vi Metro tillbaka till Grand Central Station. En magnifik byggnad med 44 perronger och 67 spår. Passagerartrafiken går i två våningar med ca 30 spår på varje. Vi tog lite bilder och tittade oss omkring.

Därefter gick vi till B&H Photo Video för att titta på kameror och annan elektronik. En jättestor butik med ett fantastiskt sortiment med kameror från någon tusenlapp till hundratusentals kronor.

Kvällen ägnade vi åt att besöka Fotografiska i Gramercy Park, Manhattan. Det är en filial till det svenska fotomuseet Fotografiska i Stockholm. Där visar man konstfoto med olika teman ur ett antal fotografers produktioner.

Fredag 29 mars

Frukost på Andrew’s Diners som vanligt

Denna förmiddag ska vi besöka Frihetsgudinnan på Liberty Island vid Hudsonflodens utlopp, sydväst om Manhattan. Ön är federalt ägd och ingår i staden New Yorks hamn. Statyn är ett av New Yorks och USA:s mest kända symboler och besöks årligen av miljontals turister. Den ritades av skulptören Auguste Bartholdi och är utförd i kopparplåt över en järnstomme. Stommen utformades av ingenjören Gustave Eiffel (som senare konstruerade Eiffeltornet). Sockeln ritades av den amerikanske arkitekten Richard Morris Hunt.

Statyn mäter 46 meter och är placerad på en 47 meter hög sockel av huggen sten. Från marken till facklan blir den mer än 93 meter. Näsan är 146 centimeter lång. I juni 1885 anlände statyn till New York i 350 delar, nerpackade i 214 lådor och det tog fyra månader att montera statyn.

Vi ställer oss i en lång kö till båten. Innan vi får gå ombord måste vi passera en säkerhetskontroll likande den som finns på flygplatser, med såväl röntgen som metalldetektor,

Efter en kall och stundtals blåsig båttur lägger vi till vid Liberty Island och vi går i land. På ön finns förutom statyn även ett museum där man kan studera byggnadens detaljer, historik och originalfacklan som nu är utbytt.

Det hade kanske varit trevligt att komma upp i statyn, men kötiden är mellan 6 – 12 månader, så det kändes för länge att vänta. Ett intressant inslag var en musikkår som spelade The Final Countdown när vi anlände.

Efter besöket på ön åkte vi vidare med båten som därefter fortsatte till Ellis Island. Denna ö fungerade som karantän för immigranter som kom till USA i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Vi avstod från att gå iland och snart åkte båten vidare tillbaka till Manhattan.

Nästa stopp kommer att bli Brooklynbron. Vi tar Metron från Whitehall St till Borough Hall i Brooklyn för att sedan promenera över bron mot Manhattan. På väg till bron stannar vi vid Plymouth Café för att ta en snabb lunch. I denna del av New York ser man de välkända radhusen med höga trappor och kraftiga trappräcken i järn. De som minns serien Cosby känner säkert igen byggnaderna.

Brooklynbron är den äldsta hängbron i New York. Den sträcker sig över East River från Manhattan till Brooklyn och blev världens största hängbro när den var klar. Den var också den första hängbron vars konstruktion använde sig av stålvajer.

Arbetet med att bygga bron påbörjades 1869. Bron invigdes fjorton år senare den 24 maj 1883. Första dagen korsade 1800 fordon och 150 300 personer bron. Brons huvudspann är 486 meter, kostnaden för att bygga bron uppgick till 15 miljoner USA-dollar. Runt 27 personer förlorade livet i samband med att bron byggdes. Den 30 maj, en vecka efter att bron invigdes, orsakade ett rykte om att bron skulle kollapsa panikartad stämning som resulterade i att tolv personer klämdes ihjäl.

Det är en promenad på ca 1 tim. Mycket turister på bron som har ett promenadstråk i mitten och körbanor på båda sidor. Tillbaka till hotellet tog vi Metron från Brooklyn Bridge-City Hall till Grand Central Station.

På eftermiddagen har vi biljett till Empire State Building, som ligger ca 10 min promenad från vårt hotell. Noggrann säkerhetskontroll även där innan vi får gå in i byggnaden.

Empire State Building är en skyskrapa och kontorsbyggnad i korsningen Fifth Avenue och 34th West Street på Manhattan. Den började uppföras 1929 och invigdes den 1 maj 1931. Byggnaden har 102 våningar och är 381 meter hög (449 meter inklusive tornspira och radiomast). Namnet kommer från smeknamnet på staten New York som kallas The Empire State.

Empire State Building var världens högsta byggnad i 39 år, tills World Trade Centers norra torn nådde sin max höjd utan antennen 1970. Sedan 11 september 2001, då World Trade Center förstördes i en terroristattack, blev Empire State Building återigen New Yorks högsta byggnad. Den 30 april 2012 nådde dock One World Trade Center samma höjd och blev högre efter det.

Empire State Building har observationsdäck som är öppna för allmänheten. Att uppleva utsikten över Manhattan och omgivande områden är populärt bland New York-besökare.

Vi hade köpt biljett till 102 våningen, vilket var en dyr historia. Det kostade 44USD för att komma till våning 86 och till våning 102 kostade det 79USD. Hissen var otroligt snabb och utsikten magnifik. I efterhand vill jag påstå att utsikten från våning 86 var nästan bättre än från våning 102.

När vi kom tillbaka till hotellet upptäcker vi att vi har en indisk restaurang tvärs över gatan vid hotellet. Den var väl värd ett besök. God mat trevlig personal.

Lördag 30 mars

Dags för sista frukost på Andrew’s Diners

Vi bestämde oss ganska sent att besöka hangarfartyget Intrepid, som ligger som museum i Hudson-floden. Det är ett militär-  och sjöfartshistoriskt museum. Museet består till största delen av utställningar, flygplan och rymdfarkoster ombord på museifartyget USS Intrepid.  Där finns även en Concorde som man kan se från insidan. Tyvärr pågick ett arbete med planet så vi fick inte komma in.

Ett antal militärplan från olika nationer fanns att beskåda. Naturligtvis fanns även en SR-71 Blackbird utställd även om en sådan aldrig landat på ett hangarfartyg.

USS Intrepid tjänstgjorde under andra världskriget. På hangardäcket fick vi en upplevelse av hur kriget kunde vara för besättningen. En ljud- och ljusshow spelades upp kombinerat med foto och video. Mycket effektfullt. Intrepid utsattes under slutet av WW2 för ett kamikaze anfall varvid 62 besättningsmän omkom.

I direkt anslutning vid kajen ligger även USS Growler, en ubåt med kryssningsrobotar.

Hem ett par timmar för att packa, vilket var snabbt fixat, eftersom vi reste med endast varsin kabinväska.

Vi gick i god tid Penn Station och köpte biljett till Newark flygplatsen som ligger i New Jersey på andra sidan Hudsonfloden. Efter ca 30 min tågresa anlände vi till flygplatsen och sista biten fick vi åka i ett förarlöst tåg till Terminal B. Där väntade planet till Köpenhamn, en Airbus A350

Vi startade 18.30 US tid och landade i Köpenhamn klockan 8.00 svensk tid.